Beslut


Höstsessionen 2010
Fredagen den 12 november 2010 kl. 9.15

Ärende:Komplettering av 25 kap. i kyrkolagen och 23 kap. i kyrkoordningen med bestämmelser om kyrkliga vapen, sigill och stämplar, lagutskottets betänkande 4/2010 om kyrkostyrelsens framställning 1/2010 - Andra behandling
Kyrkomötet beslöt

1) framställa hos statsrådet att det vidtar åtgärder för att stifta en lag genom vilken

fogas till 25 kap. i kyrkolagen (1054/1993) nya 17–23 § som följer:
25 kap.

Kompletterande stadganden

17 §

Vapen

Kyrkan, stiften och biskoparna har ett vapen. Församlingar kan ha ett vapen.

Vapnet ska utarbetas enligt heraldiska regler.
18 §

Godkännande och fastställelse av vapen

Kyrkans vapen godkänns av kyrkostyrelsen.

Stiftens och biskoparnas vapen godkänns av domkapitlet. Domkapitlets beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Kyrkostyrelsen ska innan ett vapen godkänns eller fastställs inhämta riksarkivets yttrande.

Församlingarnas vapen godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut ska underställas domkapitlet för fastställelse.

Domkapitlet ska innan vapnet fastställs inhämta riksarkivets yttrande.
19 §

Övervakning av användningen av vapen

Användningen av vapen övervakas av samma organ som har godkänt det.
20 §

Sigill och stämplar

I denna lag avses med
1) sigill bild och text som trycks i lack eller på ett papper av bestämd form och som bekräftar en handlings riktighet eller bild och text som är färdigt tryckta på ett papper,
2) stämpel motsvarande text och bild i bläck som i stället för sigill används för att bekräfta en handlings riktighet.

Vad som i denna lag bestäms om sigill och stämplar tillämpas även på andra optiska märkningar och avtryck som ersätter eller kompletterar sigill och stämplar och som används inom den kyrkliga förvaltningen för att bekräfta handlingars riktighet.

21 §

Godkännande och fastställelse av sigill och stämplar

Biskopsmötet och domkapitlen godkänner sina egna sigill och stämplar. Kontraktsprostarnas sigill och stämplar godkänns av domkapitlet. Församlingarnas sigill och stämplar godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Centralregistrens sigill och stämplar godkänns av gemensamma kyrkorådet eller av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i den församling eller kyrkliga samfällighet som är störst till folkmängden.

Kyrkofullmäktige, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkorådet ska underställa domkapitlet sitt beslut om godkännande av sigill och stämplar för fastställelse.
22 §

Förstöring av sigill och stämplar

Sigill och stämplar som tas ur bruk och särskilda redskap om möjliggör framställning av dem ska förstöras eller tas tillvara. Samma organ som har godkänt sigillet eller stämpeln beslutar om förstöringen.
23 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om sigillens och stämplarnas form, storlek, text, språk, färg, emblem, fastställelse och förstöring kan ges i kyrkoordningen.
__________


Denna lag träder i kraft den 20 .

Domkapitlet i Åbo ärkestift och domkapitlet i S:t Michels stift kan oberoende av denna lags ikraftträdande använda för dem tidigare fastställda sigill. Andra myndigheter inom kyrkan, stiften, församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna kan använda tidigare fastställda sigill tills sigillet måste förnyas på grund av förslitning.


2) framställa hos statsrådet att det vidtar åtgärder för att stifta en lag genom vilken lagen om evangelisk-lutherska kyrkans vapen upphävs

Lag

om upphävande av lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans vapen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §

Genom denna lag upphävs lagen om evangelisk-lutherska kyrkans vapen (785/1986).

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .



3) foga till 23 kap. i kyrkoordningen (1055/1993) nya 7–11 § som följer:
23 kap.

Kompletterande bestämmelser

7 §

Ett vapen eller dess emblem fristående utan skölden ska användas enligt heraldiska principer.

8 §

Biskopsmötet och domkapitlen använder sina egna emblem i sina sigill och stämplar.

Kontraktsprostarna använder ett grekiskt kors i sina sigill och stämplar.

Församlingarna och centralregistren kan ha församlingens kyrka eller en del av den, ett kors eller någon annan kyrklig symbol som emblem i sina sigill och stämplar.
9 §

Sigillen och stämplarna är till sin form spetsovaler av två olika storlekar. De används på följande sätt:
1) biskopsmötet och domkapitlen använder sigill och stämplar som begränsas av två cirkelbågar med 34 mm:s radie och 25 mm:s avstånd mellan medelpunkterna,
2) kontraktsprostarna, församlingarna och centralregistren använder sigill och stämplar som begränsas av två cirkelbågar med 25 mm:s radie och 25 mm:s avstånd mellan medelpunkterna.
10 §

Inom de yttre måtten inpassas för sigillets och stämpelns text ett randfält där gotiska bokstavstyper används.

I tvåspråkiga sigill och stämplar löper den finskspråkiga randtexten medsols från sigillets övre spets och fortsätter från nedre spetsen på svenska. I enspråkiga sigill och stämplar börjar texten i sigillets övre spets.

Sigillens och stämplarnas text kan vara på latin i stället för på finska och svenska. I församlingar som helt eller delvis ligger i samernas hembygdsområde kan samiska användas.
11 §

Innan beslut fattas om förstöring av ett sigill eller en stämpel kan ett expertyttrande begäras i ärendet.
________

Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av 25 kap. i kyrkolagen som kyrkomötet godkände 20 .


Tillbaka