Puheenvuoro



Stenlund Göran, ombudet

Otsikko:
Kirkkolain, kirkkojärjestyksen sekä kirkon vaalijärjestyksen virkamiesoikeudellisten säännösten muuttaminen (Kirkkohallituksen esitys 2/2006)

Täysistunto:
Tiistaina 7 päivänä marraskuuta 2006 klo 9.00

Teksti:
Herr ärkebiskop, bästa ombudskolleger. Herra arkkipiispa, hyvät edustajatoverit. Vår systerkyrka i Sverige, Svenska kyrkan, befinner sig i en speciell situation. Medlemsflykten är stor, för att inte säga alarmerande. Och enligt nyligen gjorda undersökningar är det bara tio procent av kyrkans medlemmar som betecknar sig som troende. Ännu mera anmärkningsvärt är att det i Svenska kyrkan finns en lika stora grupp, tio procent, som betecknar sig själva som ateister. Detta och liknande förhållanden har jag kommit att tänka på, när jag i kyrkostyrelsens förslag till ändring av de tjänstemannarättsliga bestämmelserna i vår kyrka har läst § 19 om diskrimineringsförbud. Enligt den föreslagna paragrafen skulle kyrkan vid anställning i tjänteförhållande inte få särbehandla någon sökande t.ex. på grund av religion, åsikt eller övertygelse. Knappast är vår egen kyrka i samma läge som Svenska kyrkan, så att tio procent av kyrkans medlemmar skulle beteckna sig som ateister. Men i teorin är det fullt möjligt att en medlem av vår kyrka som söker t.ex. en kantorstjänst eller en tjänst som ekonomidirektör i en kyrklig samfällighet samtidigt är en övertygad och hängiven ateist. Kanske personen i fråga t.ex. regelbudet medverkar i ortstidningen med kolumner under rubriken "Ateistens tankar". Om den föreslagna formen av § 19 innebär, att den åsikt eller övertygelse som kommer till uttryck i sådana kolumner inte på något sätt skulle få beaktas vid besättandet av den ifrågavarande tjänsten, då anser jag att vår kyrka nu håller på att lagstifta sig in i en absurd situation. Det bör noteras för det första att många principiellt mycket stora frågeställningar finns inbakade i kyrkostyrelsens framställning, för det andra att framställningen är mycket omfattande, för det tredje att kyrkomötets ombud har fått den finska förslagstexten i sin hand bara för några dagar sedan, för det fjärde att ombuden från Borgå stift först igår har fått en svensk version på sitt bord, samt för det femte att den svenska versionen endast omfattar en sammanfattning på en sida och själva förslagen till paragrafer. Det som helt saknas är både de allmänna och de detaljerade motiveringarna till paragraferna, dvs största delen av texten i denna omfattande framställning. Enligt kyrkomötets arbetsordning § 32 skall ombuden ges tillräcklig tid att sätta sig in i ett betänkande. Enligt § 23 skall ett sammandrag av motiveringarna sättas upp även på svenska. Formellt gäller dessa paragrafer utskottens betänkanden, men i sak måste de anses gälla också andra dokument som föreläggs kyrkomötet, inklusive framställningar från kyrkostyrelsen. Mot bakgrunden av det ovan konstaterade anser jag att ett sakligt och ansvarsfullt förvaltningsförfarande förutsätter att kyrkomötets ombud ges möjlighet att fortsätta remissdebatten i detta ärende under vårsessionen 2007.

Sisarkirkkomme Ruotsissa, Ruotsin kirkko, on erikoisessa asemassa. Jäsenkato on iso, jopa hälyttävä. Ja äskettäin tehtyjen tutkimusten mukaan vain kymmenen prosenttia kirkon jäsenistä pitää itseään uskovana. Vielä huomionarvoisempaa on se, että Ruotsin kirkossa on yhtä iso ryhmä, eli kymmenen prosenttia, joka pitää itseään ateistina. Tämä ja vastaavanlaiset tilanteet ovat tulleet mieleeni, kun olen lukenut kirkkohallituksen esityksen 19 §:n syrjintäkiellosta. Ehdotetun pykälän mukaan kirkko virkasuhteeseen ottaessaan ei saisi asettaa hakijoita eri asemaan muun muassa uskonnon, mielipiteen tai vakaumuksen vuoksi. Oma kirkkomme on tuskin samassa asemassa kuin Ruotsin kirkko, niin että kymmenen prosenttia kirkon jäsenistä pitäisi itseään ateistina. Mutta teoriassa on täysin mahdollista, että kirkkomme jäsen, joka hakee esimerkiksi kanttorin tai seurakuntayhtymän talousjohtajan virkaa, on samalla syvästi vakaumuksellinen ateisti. Kyseinen henkilö saattaa esimerkiksi säännöllisesti julkaista paikallislehdessään omat palstansa otsikolla "Ateistin ajatuksia". Jos 19 §:n ehdotettu muoto merkitsee sitä, ettei sellaisten palstojen mielipidettä tai vakaumusta saisi millään tavalla ottaa huomioon viran täyttämisessä, niin silloin katson, että kirkkomme on nyt säätämässä lakia, joka vie kirkkomme absurdiin tilanteeseen. On huomattava ensiksi, että kirkkohallituksen esitykseen on sisällytetty useita periaatteellisesti hyvin suuria kysymyksenasetteluja, toiseksi, että esitys on hyvin laajamittainen, kolmanneksi, että kirkolliskokousedustajat saivat suomenkielisen esitystekstin käsiinsä vasta muutama päivä sitten, neljänneksi, että Porvoon hiippakunnan edustajat ovat saaneet ruotsinkielisen version pöydälleen vasta eilen, ja viidenneksi, että ruotsinkielisessä versiossa on ainoastaan yhden sivun yhteenveto ja ehdotetut pykälät. Sekä yleisperustelut että pykälien yksityiskohtaiset perustelut, eli suurin osa tämän laajamittaisen esityksen tekstistä, puuttuvat kokonaan ruotsinkielisestä versiosta. Kirkolliskokouksen työjärjestyksen 32 §:n mukaan edustajille on varattava riittävä aika mietintöön tutustumista varten. Työjärjestyksen 23 §:n mukaan perustelujen yhdistelmä on laadittava myös ruotsiksi. Muodollisesti nämä pykälät koskevat valiokuntien mietintöjä, mutta asiallisesti niiden on katsottava koskevan muitakin asiakirjoja, jotka tuodaan kirkolliskokouksen käsiteltäviksi, kirkkohallituksen esitykset mukaan lukien. Yllä todetun taustaa vasten katson, että asiallinen ja vastuullinen hallintomenettely edellyttää sitä, että kirkolliskokousedustajille varataan mahdollisuus jatkaa tämän asian yleiskeskustelua vuoden 2007 kevätistuntokaudella.


Paluu